Home | Böcker | Att vinna över rädslan att lyckas

Att vinna över rädslan att lyckas

By
Mihaela Sandulescu är lektör, recensent och coach Mihaela Sandulescu är lektör, recensent och coach

Varför bör du inte missa läsningen av Framgångsfobi – vinn över rädslan att lyckas? Jo, därför att denna bok är en raritet i den bemärkelsen att det ämne som avhandlas i den är ovanligt, nämligen vår blyghet inför eller ovanan vid att lyckas i livets olika sammanhang. På en djupare nivå berättar detta ämne för oss även om vår skam, våra tvivel, vårt uppbrott från den dagliga masken, vår inte alltid noterbara inre skörhet, ett historiskt arv som vi har svårt att totalt undvika och möjligen om oss människor som ibland egenskapslösa och inte minst ”haltande” i våra själar.

Efter bokens första sidor går mina tankar till Montaigne och hans sätt att beskriva denna icke förnuftiga känsla: ”Dessutom överträffar rädslan alla andra störningar i häftighet”. Redan på detta tidiga stadium upptäcker jag en av bokens största styrkor: den skapar utrymme för egna tankar och reflektioner och inbjuder till läsning mellan raderna! Det handlar inte nödvändigtvis om den berömda igenkänningsfaktorn, utan om författarens sätt att skriva: fakta och analys parade med förståelse för den mänskliga naturen och en hjärtegod vilja att bistå med en egen lösning.

Beteendevetaren, karriärcoachen och författaren Nina Jansdotter belyser ett ämne som vi sällan pratar om (framgångsfobi), anger en rad inre hinder som orsakar denna framgångsfobi (Jantelagen och vår självbild), nämner några av de tydligaste tecken på framgångsfobi (bananskalsprincipen, bluffsyndromet, Lutherska oket, additionsstressen), redogör för de 10 vanligaste anledningarna till rädslan för framgång och att lyckas plus deras effekter (från rädslan för att misslyckas till rädslan för att bli någon annan), definierar framgångsfobins kontrast (den sunda framgången och dess tre stödjande ben: skryt, tålamod och driv), resonerar kring vår syn på framgång (tidsandan, generationsfråga, vårt genusperspektiv), lyfter fram de vanligt förekommande framgångsarenorna (ekonomisk och materiell framgång, jobbframgång, framgång i sociala medier m m) och erbjuder unika tips för att våga framgång (ett framgångstänk, framgångsrika förebilder, förändringar i egen takt och efter egen förmåga, exklusiv satsning på egna talanger, ett beslutsamt ”hej då!” till Jantementaliteten och den kloka frågan: ”Vad kommer att hända om jag lyckas?”).

Framställningen av innehållet är saklig, dock ej torr. De olika exemplen tynger inte författarens djupa resonemang och tonen är ömsom kristallklart förnuftig, ömsöm lätt provocerande. Det är ett inspirerande tal om (o) möjligheter som jag hela tiden tar del av! Jag kan kanske sakna livsberättelser från några människor som både lyckats och lider av framgångsfobi samtidigt som jag är oerhört nyfiken på hur läsarna kommer att agera på den brännande frågan om hur framgång påverkas av vårt genusperspektiv – spännande! Jag ser det som en stor tillgång över det faktum att boken fick mig att tänka om diverse mångkulturella aspekter applicerbara på framgångsfobin.

Den definition av framgångsfobi som Nina Jansdotter laborerar med inkluderar många väsentliga komponenter: rädslan för att lyckas, en icke medvetenhet om denna rädsla samt obekvämligheten i synliga förändringar som sker såväl på det professionella som på det privata planet som en följd av denna åtråvärda duglighetskänsla. Ofta tenderar vi dock till att obstruera våra möjligheter till framgång i och med den överdrivna respekten för den destruktiva rädslan för att bli övergivna. För hur många av oss hör ett inre samtal som lyder: ”Du är värd framgång”? Att våga lyckas i det som vi företar oss förutsätter därmed förmågan att lita på vår individualitet, att kontinuerligt bråka med en förminskande självbild, men också att lära oss att handskas med våra modiga handlingar oavsett mer eller mindre fördelaktig extern feedback: ”När du går din egen väg testar du dina vingar, bryter mot konventioner och riskerar att bli utskrattad, ensam och övergiven av flocken”. Å andra sidan för framgångsfobin med sig en konturlös självbild som anammandet av kollektivets värderingar och normer inte sällan leder till, en långvarig och olycklig vistelse i Jantelandet och försvårandet av en naturlig förändringsbenägenhet.

Nina Jansdotter lyfter med kunnighet fram ett brett register av orsaker till att inte vilja eller våga lyckas: framgång förknippas med ”för mycket arbete”; det är kallt och ensamt på toppen; Jante och rädslan för skitsnack; föreställningen om att vi alltid befinner oss på trygg mark i måttligheten eller om att ha kul och vara framgångsrik är lite ”fult”; förväntningar på briljant prestation även fortsättningsvis; ofrivillig förvanskning av vår karaktär som en konsekvens av framgången; osäkerhet kring hanteringen av framgång m. m. Likhetstecknet mellan framgångsfobi och en form av skam, vilken tydligt underminerar vår rätt till att lyckas, skvallrar om att uppkomsten av framgångsfobi beror på våra inre hinder. Det mest betydelsefulla hindret av alla representerar naturligtvis vår automatiska anslutning till allt det som Jante förkroppsligar: utplåningen av en distinkt karaktär till fördel för kollektivets bästa.

Nina Jansdotter resonerar utan några hämningar alls kring vissa dikotomier som framgångsfobin kan ge upphov till: kontrasten mellan kollektivet och byggandet av ett starkt personligt varumärke, motsatsen mellan anonymiteten i gemenskapen och viljan att bli uppmärksammad samt det faktum att vi ännu inte besitter förmågan att få prata om våra framgångar trots att vi är mästare på att berätta om och dissekera våra misslyckanden. Att vinna över rädslan att lyckas implicerar också en adekvat bild av oss själva, en självbild baserad på egna styrkor och värderingar, autenticitet och positivism, för sanningen är att: ”Vi värdesätter oss själva på tok för lågt och det är grogrunden för framgångsfobi”.

Författarens fylliga redogörelse för några vanliga tecken för framgångsfobi kastar ett ännu bättre ljus över detta komplexa fenomen. Bananskalsprincipen innebär att vi är snabba med att skylla vår framgång på yttre faktorer som till exempel bra timing. Bluffsyndromet har sina stadiga rötter i en dålig självbild med låg självkänsla och lågt självförtroende och bygger på den listiga känslan av att aldrig känna oss bra nog, eftersom rädslan för att bli avslöjade ständigt förföljer oss. Det står även i direkt samband med hemmablindheten för våra supertalanger. Jag gillar skarpt att Nina Jansdotter fördjupar sig även i problematiken kring vad det är som vi egentligen skall satsa på: våra styrkor eller våra svagheter? Den svenska kulturen uppmuntrar oss till att vara lagom bra på allt, vilket resulterar i att vi oftast väljer att fokusera på och förbättra våra svagheter istället för att utgå från det som vi är bäst på.

Termen som författaren använder kallas för ”Lutherska oket” och illustrerar tesen om att vår framgång är tveklöst avhängig av en fokusering på våra svagheter, en oavbruten kamp för att nå dit vi vill och ett erkännande om att lärande sammanhang är det som behövs för att vi skall bli ”härdade”. Den negativa och skoningslösa effekten av detta handlingssätt blir dock additionsstressen, det vill säga att vi skapar i vårt inre en utopimänniska som vi hela tiden jämför oss med. Glappet mellan inre framgång och yttre framgång täcker vi på ett ogynnsamt sätt: ”Jag hatar det”; ”Jag är rädd för att bli straffad”; ”Jag har redan fått för mycket av det goda i mitt liv”; ”Jag har gjort saker i det förflutna som gör att jag inte är värdig att lyckas och bli lycklig nu”.

Nina Jansdotter jobbar med ämnet på ett metodiskt sätt och sätter fokus på några vanliga anledningar till rädslan för framgång och att lyckas: (1) rädslan för att misslyckas, (2) rädslan för att förlora eventuell framgång, (3) rädslan för de ökade kraven, (4) rädslan för negativ kritik, (5) rädslan för att bli utsatt för Jantelagen, (6) rädslan för beundran, (7) rädslan för att människor väljer en för att man är framgångsrik, (8) rädslan för att bli någon annan, (9) rädslan för att bli ensam och (10) rädslan för hot om våld och trakasserier. Varje av de ovan nämnda rädslorna är behäftade med speciella kännetecken samt bär på såväl positiva som negativa effekter. Nina Jansdotter strör av hela sitt hjärta och sin kompetens med tips som kan eliminera dessa olika rädslor.

Jag tycker bestämt att den utförliga beskrivningen av de 10 rädslorna utgör bokens styrka och vill därmed uppmana läsarna att inte hoppa över den! Med både stringens och ömhet utmanar författaren oss i vårt sätt att se på framgång: Ligger det inte en skadlig trygghet i att inte vilja lyckas? Lockar misslyckandet oss i och med den offerroll det försätter oss i? Berättigas vår rädsla för att förlora eventuell framgång av påståendet: ”Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket”? Vilka omedelbara effekter får kopplingen mellan vår inre kritiker och rädslan för ökade krav på oss? Undviker vi att ha framgång på grund av ”fega” svårigheter för att hantera negativ kritik? Är inte rädslan för att bli utsatt för Jantelagen en alldeles för lättvindig ursäkt att ta oss till när det gäller vår framgång? Trivs vi i den synliga rollen som förebilder för andra som vill lyckas? Baseras andras beundran av mig på mina egenskaper eller på mitt materiella kapital? Uppstår flera versioner av mig själv i och med nådd framgång? Blir det önskvärt att välja unikhet, nisch, separation från flocken, med tanke på den känsla av ensamhet som dessa vägval leder till? Vilka inre symptom kan skvaller och förtal orsaka? Är det värt att sträva efter framgång om priset vi får betala för den inkluderar fysiskt och psykiskt hot?

Motsatsen till framgångsfobi är sund framgång och den kännetecknas inte av någon identifiering med våra prestationer eller av bekräftelsenarkomani, utan snarare av en god självkänsla och tilltro till våra värdefulla resurser. Sund framgång har sin upprinnelse i skryt (som ett hälsosamt sätt att visa att vi känner oss bekväma med våra framgångsrika handlingar), tålamod och driv. Prototypen för sund framgång består även av andra essentiella element: accepterandet av de vi är, det vi har och det vi gör, användandet av avundsjukan som drivkraft samt medvetenheten om ett aktivt inre arbete, för att vi skall kunna må bra medan vi har framgång. Var och en av oss har en egen definition på vad ett framgångsrikt liv kan vara. Värt att notera är dock att synen på framgång kan påverkas exempelvis av den rådande tidsandan, av de faserna i livet vi är engagerade i, av vårt genusperspektiv (Är individuell framgång för kvinnor svårare att uppnå än för män?) och är också till stor del en generationsfråga.

”Jag AB” skulle inte klara sig utan att välja vissa framgångsarenor där det personliga varumärket kan stärkas på ett adekvat sätt. Framgångsarenor är följaktligen områden där det är möjligt för oss att vara framgångsrika inom. Det finns vissa framgångsarenor som oftare rankas högt och är mer vanligt förekommande än andra, menar Nina Jansdotter. Här syftar hon på: ekonomisk och materiell framgång, jobbframgång, tidsframgång, livsstilframgång, fysisk och kroppslig framgång, familjeframgång, vänframgång, kändisframgång, framgång i sociala medier. Nina Jansdotter listar med professionalism de multipla tecken på framgångsfobi som gäller för var och en av dessa framgångssfärer och ger värdefulla tips på hur vi kan hantera dem. Dessutom påminner hon oss om att individuell framgång skapar ofta kollektivt framgång och om att ju fler som lyckas desto mer delaktiga i ett framgångsrikt samhälle blir vi.

För att vi skall bli framgångsrika måste vi först sätta ord på och konkretisera vad framgång är för var och en av oss. Till detta grundliga arbete måste vi lägga till ett strategiskt framgångstänk, där framgångsrika förebilder spelar en betydelsefull roll. Ett lika viktigt steg ter sig annulleringen av offerrollen (att vi faktiskt tar ansvar för vår framgång!), det gradvisa utökandet av vår förändringsbenägenhet, att vi vågar göra slut med den förbaskade Jante och att vi bygger vår framgång endast på våra talanger. Frågan ”Vad kommer att hända om jag lyckas?” utgör en bra början på den process som innebär att vi låter de omedvetna mekanismerna som hindrar vår framgång att komma upp till ytan, för att kunna ta itu med dem. Lika nödvändigt är det att på ett tidigt stadium ha det klart för oss inom vilka framgångsarenor vi vill vara aktiva. Så fort framgångsfobin visar sitt ansikte kan vi alltid använda oss av de sociala medierna i syftet att få moraliskt stöd från andra.

Varför bör du inte missa läsningen av Framgångsfobi – vinn över rädslan att lyckas? Jo, därför att denna bok är en raritet i den bemärkelsen att det ämne som avhandlas i den är ovanligt, nämligen vår blyghet inför eller ovanan vid att lyckas i livets olika sammanhang. På en djupare nivå berättar detta ämne för oss även om vår skam, våra tvivel, vårt uppbrott från den dagliga masken, vår inte alltid noterbara inre skörhet, ett historiskt arv som vi har svårt att totalt undvika och möjligen om oss människor som ibland egenskapslösa och inte minst ”haltande” i våra själar.

Jean - Paul Sartre skulle med säkerhet ha velat diskutera om den mänskliga utmaningen med Nina Jansdotter! Han noterade en gång att: ”Människan är inte summan av vad hon har utan summan av vad hon ännu inte har, av vad hon skulle kunna få” och är inte detta det explicita budskapet i Nina Jansdotters bok?

Kliv fram, stick ut och ha framgång!

 

 

  • Email to a friend Email to a friend
  • Print version Print version
  • Plain text Plain text

Tagged as:

No tags for this article

Rate this article

0