Home | Krönikor | Syns du inte så finns du inte

Syns du inte så finns du inte

By
Syns du inte så finns du inte

Tidigare var jag en ganska aktiv individ på Facebook. Det är jag väl fortfarande, om jag till och mer inte spenderar mer tid där nu med tanke på tillgången i både datorn och mobilen. Men jag brukade publicera mer inlägg och hade fler händelser överlag än vad jag har idag. Jag vet inte om det har något med att ”hitta sig själv” att göra, som om jag har blivit mer tillbakadragen, eller om jag bara lärt mig att tänka lite mer på konsekvenserna innan man publicerar något.

I vilket fall som helst så spelar jag just nu en lite lugnare roll i mina vänners loggar nu för tiden. Jag är ju fortfarande inne ofta, så jag övervakar ständigt mina vänner och försöker hänga med i svängarna. Men idag är jag lite mer som en kameleont som försöker smälta in, men när jag väl lägger upp någonting, då vill jag att alla beundrar det som honorna beundrar påfåglarnas vackra uppfällda fjädrar.

Efter några års förbrukning av sociala medier samtidigt som jag försökt hitta mig själv har jag insett att jag är en ganska tillbakadragen person inför den stora vida världen. Jag vill inte vara överallt i folks loggar, för den personen är jag inte och jag är ganska tveksam på om jag ens har varit så i verkligheten över huvud taget.

Ibland känner jag mig för att vara som den eleganta, kloka kvinna i ett lyckligt gift förhållande. Hon som ägnar sina vänner och närmaste mest händelser på Facebook, och låter de andra bekanta få se hennes humor och hennes livsstil utan att det ser ut som om hon överanstränger sig. Andra dagar vill jag vara den vilda älskarinnan, som syns överallt, hon som bjuder på sig själv och är alldeles charmerande, männen älskar vad hon publicerar och kommenterar medan kvinnorna är gröna av avundsjuka eller fyllda med förakt.

Men jag är inte Mark Levengood och jag är inte Marilyn Monroe, och jag är inte heller någon annan kändis vars kärleksliv kan beskrivas som hur man beter sig på sociala medier, men jag vet i alla fall vad som krävs ifall jag en dag skulle få mina femton minuter i rampljuset.

Vill du synas på sociala medier, så gör det med stil och gör det med värdighet. Jag antar att det ska spegla dig själv och det du vill utstråla. Länkar du samma sida varje dag, flera gånger om dagen, då får du räkna med klagomål antagligen. Men skulle du däremot länka samma sida flera gånger om dagen och variera detta med vanliga inlägg, foton och kanske något filmklipp, så skulle det vara helt okej. Variation är nyckeln, visst du kan lägga upp bilder på varje måltid du äter, eller gör ett inlägg varje dag innan du drar till gymmet, men variera det med så mycket annat. Det kan ju varieras med hur du lägger upp det och vad du faktiskt väljer att publicera.

Fundera på vad syftet är med att just du använder Facebook, och så får du anpassa dig efter det. Jag använder det för att se vad mina vänner gör om dagarna, och för att mina vänner ska se vad jag gör och vad jag tycker om. De få gångerna som jag publicera något, så är det oftast något jag har fått tänka på ett tag, gärna något som jag vill ska fastna i min publiks bakhuvuden. Det brukar ofta handla om ett roligt inlägg, då jag gärna vill att det ska synas överallt, och det ska se bra ut. 

Vad jag rekommenderar till folk som vill ha fler händelser på Facebook är att ta för sig. Det är bara att breda ut sig hur mycket man vill här i vår lilla virtuella värld. Vill du att folk ska gilla och kommentera, då måste de veta att du finns, du måste synas rejält och du måste vara oerhört attraktiv.

  • Email to a friend Email to a friend
  • Print version Print version
  • Plain text Plain text

Tagged as:

No tags for this article

Rate this article

4.50