Nätverka - lätt som en plätt? Eller underlättar en konkret kompetens?

Sociala nätverksformer och struktur utgår från olika noder, samordnare, d.v.s. en aktör som samlar kunskap och information om sitt nätverk för att sedan strömma samman med respektive samordnare från respektive nätverk.

Nätverka, dagens största trend! Men, hur lätt är det att nätverka? Är det bara att hänga på vad andra gör och härma? Innebär nätverka bara att man kan om man vill, ingå i en ny grupp människor som för dialoger runt ett tema?

Det finns en hel uppsjö med olika nätverk idag, många människor ansluter sig till olika nätverk i hopp om att lära sig något nytt, känna en ny gemenskap, men många saknar konkret kunskap om vad ett nätverk är och kan innebära. Jag ska berätta om vilka otroliga vinster man kan få i ett nätverk, och att det är bra att välja vilket nätverk man vill ingå i, för att ingå i ett nätverk, är ingen passiv position.

Nätverksaktörer

Nätverken omfattar olika nätverk för att göra det möjligt att verka över gränserna, vilket är ett av huvudsyftet med ett nätverk. I ett nätverk finns olika aktörer i positioner som besitter olika makt.

Där finns en huvudaktör i varje nätverk, denne har den största kunskapen i just det nätverket, exempelvis en logoped i ett dyslexinätverk, men inte den största makten över besluten, utan det har utvecklingsledaren i detta nätverk som är direkt underställd en skolchef i kommunen som ett exempel.

Nätverk verkar även med andra nätverk, för att utbyta kunskaper och information om utvecklingen inom syftet och temat med ett nätverk. Inom olika nätverk finns alltså ytterligare  mindre nätverk, subkulturnätverk, som syftar till att hålla kontakten med andra noder och förmedla den information som är av vikt för nätverkets syfte.

Relationen mellan aktörerna i nätverket är beroende av just det lilla nätverket som har till uppgift att sammankalla övriga noder i nätverket till kontinuerliga möten för spridning av information och samhällelig utveckling inom nätverkets tema och i mitt exempel, dyslexi. I mitt exempel är det eleverna som utgör de aktörer som ska få nätverkets syfte. Alla aktörer i ett nätverk är inte länkade till varandra. Exempelvis så är eleverna är inte alltid medvetna om att de ingår i dyslexinätverket. Den största tätheten ligger mellan de olika specialpedagogerna och logopeden å ena sidan och mellan eleverna och specialpedagogerna å andra sidan. Den centralaste kontakten är den mellan de sistnämnda eftersom den kontakten sker dagligen i skolan. Mitt exempel visar på en typ av nätverk hur det fungerar och hur ett nätverk byggs upp med olika noder med olika funktioner och samverkansansvar.

Nätverksinformation inom nätverket

Informationen som kommer ett nätverk tillgodo sker främst genom de svaga banden. De influenser som kommer dem till del via mail mellan de olika nätverken och ifrån de nätverk som ligger utanför närområden, det vill säga från andra länder. Det är genom denna information som nätverken får ta del av ny forskning på sitt intresseområde och det är genom dessa kontakter de får information om olika möten, kurser och förläsningar i sitt temaämne. På detta sätt får nätverket en mångsidig information som kommer alla till del som ingår i nätverket på ett eller annat sätt.

Målet med olika nätverket är att nå ut med information, kunskap och arbetssätt. I mitt exempel, dyslexinätverket, till både pedagoger och framförallt till att gynna de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Förr kallades dessa elever för "dumma och slöa" när de inte kunde följa med i skolarbetet och förstå vad de läste, eftersom de oftast inte kunde läsa som pedagogen normalt kan förvänta sig av en elev. Detta visar sig oftast redan i förskoleåldern, men detta fenomen visste man inte om förut. Det är en av vinsterna med utvecklandet av dyslexinätverken, att samarbeta för att upptäcka barn med ovanstående svårigheter så tidigt som möjligt för att kunna sätta in rätt resurser.

De olika arbetssätten har arbetats fram inom nätverket och dess spridningseffekter lät inte dröja på sig när varje skola kunde, genom nätverkens samarbete, låta undersöka varje elev efter ett specifikt test där svårigheterna lät sig synas.

Nätverkets andra mål är att arbeta fram åtgärdsprogram för eleverna. Det är just den kompetensen som de olika noderna i ett nätverk innehar med sina specifika konkreta kompetenser. Nodernas separata uppgift är att individuellt forska fram olika åtgärder som de därefter presenterar i nätverket för att komma de andra skolorna till del. Det är en av de stora vinsterna i dyslexinätverket, och den stora vinsten i nätverk som har som syfte att nå ut med konkret kompetens inom ett specifikt område. Samarbetet förankras hos utvecklingsledaren som i sin tur förankrar nätverkets utveckling till skolchefen som förfogar över de ekonomiska resurserna så att det kan komma eleverna tillgodo. Detta genom att varje specialpedagog kan få ta del av en kompetenshöjande åtgärd som i sin tur gynnar eleven.

Även logopeden gynnas i sitt arbete genom nätverkets funktion genom den översikt hon får över hur det ser ut i skolorganisationen när det gäller elever som hon har i sin verksamhet och som hon kan komma att förvänta sig få inom en viss tidsaspekt, för då kunna planera och organisera sitt arbete framöver. Elever som misstänks ha läs- och skrivsvårigheter, skickas till en logoped för en utredning, efter att ha genomgått  specialpedagogens  tester i första hand. En genomgången test av en logoped i sig, är ett maktfullt dokument för eleven. Den ger denne befogenheter att kunna kräva en specialpedagogs undervisning.

Kunskaper om hur nätverkande fungerar är av stor vikt inom många områden idag när internet är vårt främsta medel för kommunikation och att interagera med en snabbhet som når fram via olika arenor. Framväxten av dyslexinätverken kan sägas gynna den socialpsykologiska synen på eleven. Eleven betraktas inte längre som "dum och slö" utan får ett dokument och en kunskap som stärker dennes självförtroende genom att det bevisligen inte handlar om "dum och slö" utan oftast om ett genetiskt problem. "/.../ psykiskt välbefinnande påverkas av relationerna till andra" (Borell & Johansson 1996:9). Dyslexi är ärftligt. Några kända dyslektiker är vår svenska kung och hans barn.

Kommunikationsflöde

Kommunikationsflödet är alltså av största vikt i organiserade sociala nätverk. Ju större centraliserad kommunikation, desto större vinst för alla aktörer. Dyslexinätverkets utgångspunkt är sociocentrisk där skolverkets önskan är att åtgärda så att så stor andel som möjligt av alla elever i Sverige ska kunna gå ut grundskolan med ett visst kriterium - att nå betyget godkänt i de grundläggande ämnen matematik, svenska och engelska. För att uppnå detta måste eleven kunna lära sig läsa och skriva. Dyslexinätverkens framfart styrs av behoven ifrån de yttersta noderna, eleverna. Därmed slutar nätverket vid elevens mottagande av nätverkets förmedlande kunskaper och åtgärdsutövning.

Nätverks egenskaper och relationer

Nätverk är beroende av de olika nodernas egenskaper och relationer. Dessa belyses under varje möte som sker för att skapa en kontinuitet av ny information för att komma alla noderna i länkarna till del, för att gynna sitt syfte.

Nätverkets spridningsprocess (diffusion) av innovationer sker mycket systematiskt. I ett nätverk finns en huvudansvarig som ansvarar för att all ny information sprids ut till respektive som i mitt exempel, skola och kommer specialpedagogerna till hands. Logopeden får ta del av ny information som kan vara denne av intresse. Ansvarige för diffusionen har makten att bestämma vad som ska komma vem tillgodo, men allt är uppgjort från början i nätverkets början vad som ska komma vem tillgodo.

Megasociala nätverks struktur - den nya trenden som är på G 

Där bör finnas en stark önskan om sammanhållning i ett nätverk och därför bör varje aktör vara angelägen om att få visa att denne tagit del av den information som spridits. Alla möten, virtuellt eller fysiskt, föregås av ett socialt samspel - vem som ordnar ett trevligt möte, under vilka former det äger rum. Varje subkulturnod anordnar ett möte i löpande ordning. Som exempelvis dyslexinätverket, när skolledningen önskar ett möte med dyslexinätverket är det utvecklingsledaren för utbildning som ansvarar för mötets utformning.

Varje nod utgör en viktig nyckelroll i nätverket baserat på dess tillit. Förhandlingen mellan de olika noderna i nätverket ser olika ut. Relationerna ser olika ut därför sker förhandlingen också på olika nivåer. Relationerna mellan de olika noderna i nätverket visar på hur förhandlingen kan ske. Den som har den största maktpositionen är den som styr förhandlingen mellan de olika noderna. Därefter är det relationen mellan de övriga noderna som avgör hur förhandlingen emellan sker. Det är det olika beroendet av de olika noderna som skapar förutsättningarna och ramarna för de olika förhandlingsresultats potientiala agerande. Här är det även argumentationsteknik som har en avgörande roll för samspelet. Samtliga noders strävan är att synliggöra temat för nätverket och på vilket sätt detta bäst kan ske.

Analysreflektioner kring styrkor och svagheter i ett nätverk kan synas att styrkorna ligger i att flera små nätverk ingår i ett större nätverk i samma tema/syfte. Att alla noder i nätverket har ett gemensamt starkt intresse. Nätverk syftar till att ta fram verktyg att arbeta efter som gynnar alla parter. Kunskap om hur man uppnår goda sociala relationer och pedagogiskt ansvar är konkret kompetens som gynnas i nätverk. Mikrosociologi, rumskommunikation och sociala band, skapa produktiva möten! Vi byggs upp och utvecklas via relationer i samspel. Olika sociala skeenden i olika möten skapar utveckling och lärdom, det som gäller är att det ska vara givande och positivt och ske via kvalité!

Förslag på hur ett nätverk startas och utvecklas:

- Förbereda, mobilisera nätverk och leda nätverksmöten samt dialogmöten
- Fortlöpande kunskapsinhämtning och utvecklingsarbete beträffande tekniker, metoder och arbetsfält
- Du har god förmåga att samarbeta.

/ Vid tangenterna Eva-Christin Arkenlund/ Pedagogisk utvecklings-/relationsstrateg www.eva-christin.se