Den 11 september - företag och organisationer befriade sig från sina bojor i den sociala mediavärlden

Eva-Christin Arkenlund Pedagogisk utvecklings- och relationsstrateg

Jag skulle vilja säga, att den väckts till starkare liv tack vare denna händelse, väckt en ökad medvetenhet om globalitet.

Sociologen Saska Sassens och hennes bok The Global City: New York, London, Tokyo som till motsats mot andra globaliseringsteoretiker som fokuserar på flöden och rörelse av pengar, idéer, människor, teknologier och medier så poängterar Sassen att vissa slags platser, globala städer, blivit allt viktigare för att koordinera dagens globala ekonomi. Sassen menar precis som sociologen Beck att det inte existerar någon världsstat. Sassen lyfter fram att den värld som har skapats genom nya kommunikationsteknologier och alltmer komplicerade former av transnationella samarbeten mellan företag, har lett till att dessa städer skulle ha omvandlats till globala knutpunkter. Samt att en sentida ekonomisk globalisering skulle kräva en väl utvecklad infrastruktur som mer och mer är koncentrerad till finansiella centra som just New York, London och Tokyo. Den finansiella eliten befinner sig oftast i just dessa stora städer.

Vilken kultur som skulle vara den som eventuellt skulle komma att vara dominerande vid en ökad globalisering och vilken kultur som ska ha tolkningsrätt vid en global politik. Jag tror att det skulle leda till en koncentration av makt och dominerande kulturer, en sorts ideologisk hegemoni.

Det blir den västerländska kulturen som får företrädsrätt i ett globalt samhälle. Globala arbetsmarknader som finns idag ser helt olika ut. Å ena sidan finns de högutbildade eliternas skapande av rörelsefrihet. Detta fenomen talar för om bildningens förändring och framhåller den nya synen på individualitet, att göra sig attraktiv på en global arbetsmarknad genom att sticka ut med något nytt som inte kan ersättas så lätt i en attraktiv konkret kunskap inom nätverkssamhället.

Globalismen visar hur komplext strukturen kan te sig när man ser en stad som New York bedrivas som ett enda stort globalt ekonomiskt styrande företag, det ekonomiskas imperialism, inom vilken företagen kräver de ramvillkor under vilka de kan optimera sina mål. Det synes precis vara alltigenom ett politiskt projekt som genomförs av transnationella aktörer och internationella organisationer som tycks driva en nyliberal ekonomisk politik. Företag tycks inte vilja ha politiska partier som bedriver en för hög beskattning på osäkra inkomster för att hjälpa dem som inte arbetar.

Globalisering innebär politisering. Detta genom att företag och organisationer befriar sig från sina bojor och återerövrar en handlingsfrihet som politiskt och välfärdsstatligt tämjts under den demokratiskt organiserade kapitalismen. Globaliseringen möjliggör nämligen att företagen, i synnerhet de som opererar globalt, inte spelar en nyckelroll av det ekonomiska livet utan också av samhället i stort genom att de kan undandra samhället materiella resurser såsom kapital, skatter och arbetstillfällen. Detta visar på hur transnationella rum upphäver samhällets bindning till en plats, man kan leva och handla både här och där.

Via datorn och teven kan man befinna sig överallt och ta del av all information utan att behöva befinna sig på den plats där det händer. Samhället är under förändring och denna förändring påverkas globalt på grund av den nya teknologin i form av nätverkssamhällets framväxt alla aktörer och organisationer på alla samhällsnivåer måste förhålla sig till globaliseringens dynamik och dess förändringar av grundvalarna, dess paradoxer och utmaningar.

/ Vid tangenterna Eva-Christin Arkenlund/ Pedagogisk utvecklings-/relationsstrateg