Livsstil och socialt liv - vill du bli en copycat? Eller vill du utveckla ditt jag?

Vi lever i en alltmer komplex värld där nytänkande och bryta konventioner pockar på. Snabbt blir det nyckelfaktorer till framgångar. Nya betydelsefulla levnadsstilar inkluderar kreativitet, följt av integritet som viktiga indikatorer på sociala megavinster i en konkret kompetens att kunna nätverka ur ett vinnande koncept.

Social media är stort idag, det har nog inte undgått någon! Privatpersoner och organisationer är nätverksmedlemmar och nätverksarenan växer för varje dag. Men, att få framgång med sociala medier, är inte så självklart hur det går till. Många är noviser inom sociala medier och vet inte riktigt vad och hur man ska göra och varför. Många väljer att bli en copycat, göra som andra gör i hopp om att bli framgångsrik inom sin livsstil och personliga varumärke - skapa en kopia av en kopia, istället för att utveckla sitt jag, förstärka sig med hjälp till självhjälp, bli unik.

• Vad är sociala medier bra för?
• Vad innebär det att nätverka?
• Vilka vinster kan jag uppnå med konkret kompetens inom nätverkande?
• Vad behövs för att kunna nätverka på nätet och i verkliga levet i möten?

Vi ska försöka förstå vår nya värld på basis av det material och den förklarande teori som finns till hands, och att vi ska ta tekniken på allvar. Samverkansmönster visar att tekniken inte bestämmer samhället, utan den förkroppsligar det. Samhället är inte den som bestämmer den tekniska förnyelsen, utan det utnyttjar den som ett dialektiskt samspel mellan samhälle och teknik. Tekniken är samhället och att även om samhället inte bestämmer tekniken så kan det, framför allt med statens hjälp, kväva dess utveckling. Det är av stor vikt att ha förståelse av samspelet mellan samhälle, historia och teknik, tekniken påverkar hela världsekonomin som en frigörelse av den informationella revolutionens produktivkrafter idag.

"I en värld där rikedom, makt och bilder fritt flyter omkring blir jakten på identitet - kollektiv eller individuell, tillerkänd eller konstruerad - en huvudkälla till social mening" Castells 2000:27.

Samhällen är mer och mer uppstrukturerade kring en bipolär motsats mellan Nätet och Jaget. Detta skapar i sig då ett tillstånd av strukturell schizofreni mellan funktion och mening genom att de sociala kommunikationsmönstren utsätts för allt större påfrestningar. Följden blir att sociala grupper och individer alieneras från varandra och då uppfattar varandra som främlingar och hotfulla, en social splittring växer fram. Det bakomliggande skulle vara den postmoderna kulturen och teorin som hänger sig åt förnuftets slut och en misströstan om vår förmåga att förstå och skapa mening och bara acceptera beteendets fulla individualisering och även samhällets maktlöshet inför sitt öde när nätsamhället tar över.

Kinas historia kring tekniken

För att skapa lite förståelse mellan att vara i ett innanförskap inom social media och i ett utanförskap ska jag berätta om Kinas historia kring tekniken och dess utveckling och ställningstagande orsaker kring detta. Efter 1400-talet så förlorade Kina intresset för tekniska innovationer och de kulturella och sociala eliterna fokuserade sig istället på skön konst, humaniora och avancemang inom den kejserliga byråkratin. Det som var den avgörande faktorn för detta ställningstagande tros vara fruktan för den tekniska förändringens potentiellt nedbrytande effekter på samhällets stabilitet. Sociologen Castell lyfter fram beroendet på mönstret av relationer mellan stat och samhälle. Ett exklusivt beroende av staten kan ha sitt pris. Detta var i Kinas fall tillbakagång, hungersnöd, farsoter, kolonial dominans och inbördeskrig fram till 1900-talets början. Som en motsats på hur Japan med statens strategiska ledning under 1900-talets sista fjärdedel blev ledande världsaktör inom informationsteknologin i sitt innanförskap inom social media.

Integration i globala ekonomiska nätverk

Vad som händer i utvecklingen är en integration i globala ekonomiska nätverk, det globala kapitalismiska systemet. Det visar två processer som är i samspel men ändå åtskilda, den kapitalistiska omstruktureringen och framväxten av informationalismen. Här är det viktigt att dels hålla isär och på samma gång förstå det ömsesidiga beroendet mellan produktionssätt och utvecklingssätt för att förstå den sociala dynamiken när man analyserar och studerar framväxten av en ny social struktur som tar sig uttryck i skilda former i mångfalden av kulturer och institutioner.

Källan till produktivitet

Det teoretiska perspektivet är att samhällen organiseras kring mänskliga processer som struktureras genom historiskt bestämda relationer av produktion, erfarenhet och makt. I det informationella utvecklingssättet så är källan till produktivitet kunskapsalstringens, informationsbehandlingens och symbolkommunikationens teknik, ju högre kunskapsnivå desto högre produktionsnivå per insatsenhet. Informationalismen bygger på kunskaps- och informationsteknologi därför kan vi förvänta oss att det växer fram historiskt nya former av social interaktion, social kontroll och social förändring – det nya Megasociala samhället.

Vi är anslutna till globala nätverk av rikedom, makt och symboler.

Det "informationella samhällets" faktiska innehåll måste fastställas genom både observation och analys.  Informationssamhällets viktigaste kännetecken är nätverkslogiken hos dess grundstruktur, sociala rörelser eller statens egenskaper som går utöver nätverkslogiken. Ny informationsteknologi är raskt på väg att integrera världen i globala och instrumentella nätverk. Bl.a. ger den datorburna kommunikationen upphov åt ett brett spektrum av virtuella gemenskaper.

Sociala relationer

Sociala relationer definieras i förhållande till andra utifrån de kulturella attribut som specificerar identiteten. Detta i sig, påverkas av nationella gemenskaper som att; skapa, bevara eller förstärka ett folks kulturella identitet när den upplevs som frånvarande eller hotad. Sist vi fick se detta fenomen i en stark upplevelse var den 11 september vid flygbombattentatet i NY.
 
Frågor vi kan ställa oss idag är hur man i en värld som präglas av samtidig globalisering och splittring skall kunna kombinera ny teknik och kollektivt minne, universell vetenskap och gemensamhetskultur, lidelse och förnuft?  Och varför vi över hela världen ser en motsatt tendens, nämligen ett växande avstånd mellan globalisering och identitet, mellan Nätet och Jaget?

Människorna tycker kanske att utvecklingshastigheten går för fort fram och känner en rädsla för hur pass mycket de ska kunna vara med och påverka i den egna nationen. Raymond Barglows ger ett paradoxsvar; "Att medan informationssystem och nätverk ökar människans förmåga till organisering och integration, undergräver de den traditionella västerländska föreställningen om ett separat, självständigt subjekt" (Castells 2000:46).

Globala nätverk förenar noder och värdesätter individer över hela jorden, samtidigt som de löskopplar, och utestänger, stora segment av samhällen, regioner och rentav hela länder. Det visar en logik på att utestänga utestängarna, att omdefiniera kriterierna på värde och mening i en värld där utrymmet då krymper för dem som är datoranalfabeter, konsumtionslösa grupper och kommunikationsfattiga territorier.

Arbetsmarknadens förändring och stabilitet

Den globala arbetsmarknaden integreras alltmer när det gäller högt kvalificerade personer som bildar en global yrkeselit med stor rörlighet och höga löner. Men däremot, så är arbetsmarknaden för okvalificerad arbetskraft fortfarande begränsad genom nationella hinder. Nätverken av släkt, vänner och bekanta växer successivt genom avancerade kommunikations- och transportsystem som nu tillåter miljoner människor att leva mellan olika länder.

Positiva effekter med att vara megasocial, såsom för företaget Benetton, vill jag visa som ett exempel på hur utvecklingen på global yrkesverksamhet kan se ut;

"Benettonmodellen" som arbetar efter franchisekontrakt når femtusen butiker världen över för exklusiv distribution av sina produkter men under en sträng kontroll av kärnföretaget. Centrum får ständig information från alla distributionsställen som utlöser påfyllning av lager och ger signaler om marknadstrender rörande form och färg i samma stund som kassörskan slår in varorna i sin kassaapparat som är nätverkskopplad. Denna modell är effektiv även i fråga om produktionen, som läggs ut på småföretag och hem i Italien och andra Medelhavsländer såsom t.ex. Turkiet.

Det starkaste och viktigaste globala konkurrensvapnet idag är innovationer

Olika företag globalt och lokalt kan försäkra sig om underleverantörer eller spärra tillträdet till ett nätverk för att konkurrera. En annan metod är egendomsskyddad information och teknisk copyright i den nya globala ekonomin. En stor förändring idag är att det vertikala företaget har förändrats till att bli horisontellt genom att det organiserar kring en process och inte en uppgift, där finns en platt hierarki, lagarbete, kundtillfredsställelse som mått på prestation, grupprestationsbelöningar, maximalt antal kontakter med leverantörer och kunder samt information, utbildning och omskolning av de anställda på alla nivåer. Enheterna i företaget decentraliseras och får en större autonomi och kan därför konkurrera inbördes under en given strategi. Företagen går från företag till att bli nätverk genom att de då kan investera utomlands för att skapa sig fler hemmamarknader, och för att den globala marknaden organiserar olikartat lokaliserade företagsfunktioner som integreras i en sammanhängande, global strategi, samt gränsöverskridande nätverk.

Självständig, livsstil, konkret kompetens - nya utvecklade trender

Nu växer behovet av självständiga, välutbildade anställda med förmåga att programmera och besluta om hela arbetssekvenser ju bredare och djupare som den avancerade informationsteknologin sprids. Nätverkaren med den konkreta kompetensen är den nödvändiga agenten för det nätverksföretag som blivit möjligt genom den nya informationsteknologin.

Nya jobb har skapats och kommer att skapas, inom högteknologisk tillverkning och, om än viktigare, inom "service". Samt att det har visat sig att informationsteknologin på intet sätt skulle vara mer destruktiv för den totala sysselsättningen än vad mekaniseringen eller automationen var under 1900-talets tidiga decennier. En annan styrka, tycker jag, som lyfts fram, är de individuella styrkorna i människors förmåga att anpassa sig efter nya system och hur detta fenomen både kan gynna men även skapa rädslor hos människor med lägre konkret kompetens.

MegaSocial.ses  intention är att satsa på mer information på ett bredare fält som kan hjälpa alla att följa upp nya rön inom både lokal och global nätverkning inom de flesta fält. Fånga upp dem som vill lära sig mer, nätverka mer och skaffa sig mer konkret kompetens inom fältet megasocial kompetens. Min egen erfarenhet efter att ha arbetat i flera olika organisationer så är det mer en regel än undantag att det brister i nätverken som ska ha ett informativt syfte som leder till en trygghetskänsla bland de anställda att känns tillit till att dem kan det som ligger rätt i trender globalt inom social media.

 
/ Vid tangenterna Eva-Christin Arkenlund/ Pedagogisk utvecklings-/relationsstrateg www.eva-christin.se